Inledning

Alla som startar Visual Studio (i texten används förkortningen VS hädanefter) första gången känner sig nog lite vilsen. VS är en stor och komplicerad produkt med massvis av funktioner och möjligheter som tar tid att hitta och lära sig att använda. För en nybörjare så är det faktiskt inte så många saker man behöver känna till för att börja använda VS effektivt. Denna artikel kommer att ledsaga nybörjare genom de mest grundläggande funktionera i VS och kommer alltså inte att fokusera på själva programmeringen och skapandet av program.

Starta VS första gången

När vi startar VS första gången så tar det lite tid då utvecklingsmiljön konfigureras.

TIPS: För att få full funktionalitet behöver VS köras med administrativa rättigheter. Exempelvis genom att högerklicka på startikonen och välja Kör som administratör.

När detta är klart möts vi av följande vy:

Denna vy skiljer sig något från tidigare versioner av VS.

1. Huvudfönstret – I huvudfönstret möts vi av välkomstmeddelande. Detta fönster innehåller en del hjälp och nyheter som hämtas från nätet. Till vänster finns snabblänkar till tidigare projekt som vi arbetet med (Recent Projects) och vi kan även välja att öppna ett projekt eller skapa ett nytt projekt (i vänstra hörnet). Har vi ett projekt öppet så ser vi detta i huvudfönstret . Via flikarna i övre delen på fönstret kan vi enkelt skifta mellan flera öppna projektfiler (såsom kodfiler).

2. Solution Explorer – I detta fönster ser vi de filer som hör till vårt projekt. Solution (lösning) är VS-terminologi för ett eller flera projekt med tillhörande konfiguration och filer.

3. Meny och verktygsfält – Ovanför huvudfönstret hittar vi olika verktyg och menyer. Dessa kommer att beskrivas längre fram allt eftersom vi kommer att använda oss av dem. Dessa fält kan vi själva anpassa om vi så vill. De vanligaste funktionerna som vi kommer att använda oss av är: spara och ladda filer, bygga och köra vårt projekt (program) och felsöka.

4. Verktygslådan – Används främst för att enkelt få tillgång till de byggstenar som vi kan använda oss av när vi skapar ett grafiskt Windowsprogram (Windows Forms). Verktygslådan expanderas när vi klickar på den och minimeras så fort vi klickar någon annanstans (utanför verktygslådan).

Skapa ett nytt projekt (Windows Forms)

Vi börjar med att skapa en nytt projekt. Via menyn File – New Project så startar vi ett nytt projekt. Under File menyn kan vi förutom att skapa nya projekt även öppna tidigare projekt och filer samt spara filer och stänga ner projekt.

När vi skapar ett nytt projekt så måste vi välja vilken typ av projekt vi vill ha (template). Beroende vilken version va Visual Studio vi har installerat samt om vi har något tillgägg (som t.ex. XNA) så kan det förekomma fler templates att välja mellan. Längst ner har vi möjlighet att döpa vårt projekt till något lämpligt namn. Kör vi Visual Studio Express 2008 så ser det lite annorluda ut. Vi har då bla möjlighet att välja vilken version av .NET som skall användas samt sökvägen till vårt projekt.

Vi kommer nästan uteslutande att titta på Windows Forms Application som är ett program som använder Windows grafiska gränssnitt (med fönster och knappar etc) samt Console Application som är ett enklare textbaserat (Command Line Interface CLI) program som körs i kommandotolken.

Vi väljer att skapa ett nytt projekt av typen Windows Forms Application.

Vi ser nu att huvudfönstret innehåller vår grafiska design. Lägg märke till flikens namn, Form1.cs (design). Under fönstret Solution Explorer har det nu dykt upp ett nytt fönster som heter Properties. I detta fönster, som färgats gult i bilden ovan, kan vi ändra alla egenskaper för de komponenter som vi använder oss av i vårt projekt. Till en början så har vi bara en komponent och det är fönstret för vårt projekt som heter Form1. Varje komponent har olika egenskaper (properties) men komponenter har även en hel del gemensamma egenskaper som vi kan ändra på. Det är omöjligt att gå igenom alla egenskaper för olika komponeneter. Vi kan exempelvis ändra egenskapen Text för vårt fönster vilket ändrar rubriken på fönstret. Standardnamnet är Form1.

Precis under rubriken till fönstret hittar vi en rullista (drop-down lista) där vi snabbt kan välja bland alla komponenter som vi har i vårt projekt. Har vi inte lagt till några så finns bara själva fönstret (Form1) i listan. Har vi flera komponenter så kan vi uppnå samma effekt genom att helt enkelt markera den komponent som vi vill välja i det grafiska designläget.

Strax under rullistan hittar vi några knappar. Längst till vänster kan vi välja om vi vill lista alla egenskaper i alfabetisk ordning eller grupperat efter kategori. Med nästa två knappar skiftar vi mellan att se egenskaper eller events i fönstret. Events (händelser) kan vi välja vad som ska hända när vi t.ex. klickar på vårt fönster eller knapp. Några events autogenereras som när vi t.ex. dubbelklickar på en knapp i det grafiska designläget.

I fönstret Solution Explorer ser vi alla filer som projektet består av. Genom att klicka på de olika filerna så öppnas de i huvudfönstret. Klickar vi på knappen Properties (strax under rubriken på fönstret, se bild)

Så får vi upp egenskaperna för hela projektet. Dessa får vi även upp om vi dubbelklickar på Properties i Solution Explorer eller via menyn Project – WindowsFormsApplication1 Propeties…

Här kan vi ändra en massa egenskaper för vårt projekt. Bland annat kan vi ändra vilken version av .NET som vi ska använda oss av.

Med hjälp av verktygslådan kan vi enkelt lägga till olika komponenenter som t.ex. en knapp eller en textruta genom att dra och släppa den till det grafiska designläget. Alla komponeneter är grupperade i olika kategorier som går att ”fälla ihop”. Vi kan även välja att visa alla komponenet och inte bara de vanligaste.

Verktygsfältet innehåller snabbknappar för många av de vanligaste funktionerna. Vi kommer inte att titta närmare på verktygsfältet utan konstaterar bara att det går att anpassa efter önskemål.

Vi har redan nämnt menyn innan och kommer heller inte att gå igenom alla menyer utan fokusera på de viktigaste.

Via View – Other Windows väljer vi vilka fönster som vill se. Det kan vara bra att känna till om man t.ex. råkar stänga ner Properties-fönstret. Via View – Toolbars kan vi välja vilka verktygsfält som vi vill se.

Under Debug – Start Debugging eller via snabbknappen i verktygsfältet så kör vi vårt program i ”debugg-läge” vilket innebär att programmet körs i ett mer skyddat och kontrollerat läge än ifall vi hade valt Debug – Build Solution. Vi kan även använda snabbtangenten F5 för att provköra programmet. I praktiken så kör man alltid ett program i debugg-läge när man programmerar och det är först när programmet är ”klart” som man vanligtvis bygger projektet vilket innebär att programmet kompileras för ”skarp” körning och då blir prestandan bättre.

Via Debug – Step Into och Debug – Step Over kan vi felsöka vårt program genom att bl.a. stega igenom programmet kodrad för kodrad. Detta kräver att du först satt ut en så kallad breakpoint i koden. Det kan du göra via Debug – Toggle Breakpoint (F9) alt. genom att dubbelklicka i marginalen till vänster i en kodfil. Detta kan vara en mycket bra metod att använda inte bara för felsökning utan för att förstå vad som händer i ett program som t.ex. laddats ned.

Startar vi vårt program i debugg-läge så kan vi när som helst stoppa programmet via menyn Debug – Stop Debugging (det alternativet dyker först upp när ett program körs). Detta är användbart om ett kritiskt fel uppstår under körningen av ett program.

Under menyn Format hittar vi flera inställningar för hur de grafiska komponenterna skall formateras rent placeringsmässigt.

Under Tools – Settings är standard Basic Settings vilket kan ändras till Expert Settings. Detta innebär då att ännu fler inställningar görs tillgängligt i VS.

Under menyn Windows hittar vi alla inställningar som har med fönster att göra och hur de visas.

Sist men inte minst hittar vi menyn Help. Via Help – Visual Studio Documentation hittar vi allt som vi någonsin behöver veta om det mesta vad gäller VS och .NET. Att lära sig använda dokumentationen är nödvändigt för att bli en duktig programmerare och kunna ta sig an och lösa programmeringsuppgifter som man aldrig ställts inför tidigare.